Eftersom min gravidmage är så trött måste jag vila. Jag är hemma och vilar.
Alvar och Pappan är i lekparken. Jag fick stanna hemma. Jag sitter här som en ostbåge. EN ostbåge i grön tältliknande klänning.
Innan de gick bad jag Alvar om en puss. Han kom springande och sa: Jag har en puss till dig Mamma! Härligt!
Stora städer är lite äckliga. Som offentliga toaletter… Jag känner att bakterieskräcken och äcklet för andra människors kroppsavsöndringar säger pip allt oftare.
En av nackdelarna med att vara gravid är att jag behöver kissa rätt så ofta, och rätt så plötsligt. Då måste jag gå på en offentlig toalett. En annan nackdel är att mitt luktsinne är fasiken så mycket skarpare nu… Och det var redan rätt skarpt. Kombinationen offentlig toalett och skarpt luktsinne är inte alls så trevlig som man kanske kan ana. Offentliga toaletter är oftast inte så trevliga, men de på hamburgerrestauranger som har nattöppet är mindre trevliga. På en söndag, när de inte har städat ordentligt sedan nattens äventyr är minst trevliga av alla. Jag var på en sådan idag. Lukten satt kvar i min näsan länge. Länge.
Magen är trött, den får kramp. Jag blir alldeles trött. Orkar inte gå. Börjar vagga. Illa illa.
Det tråkigaste är att det bara är kroppen som är trött. Huvudet är piggt. Huvudet blir rastlöst och vill göra grejer men kroppen orkar inte. Väldigt dålig kombination. Jag har försökt ligga och vila i en timme nu. Magen gör fortfarande ont. Huvudet vill fortfarande åka ut på äventyr.
Vi gjorde fel idag. Vi gick in i Nordstan. Man ska aldrig gå in i Nordstan. Aldrig. Nordstan suger musten ur en.
En grå och regnig morgon har vi. Vi funderar på att hänga på stan idag.
Alvar somnar snällt i soffan på kvällen. Vi är lite förvånade. Men, vi håller ju honom vaken så länge att han när han till slut för lägga sig är han totalt utmattad. Rätt smart tycker jag!
Idag har vi varit i Marstrand.
Alvar gillar att kolla på båtar, så Marstrand kändes som ett rätt bra val. Det är precis så pittoreskt som man kan ana. Fina gamla trähus, kullerstensgator och massor av båtar. Massor av båtfolk också. Vi kändes oss lite malplacerade i våra helsvarta kläder. Inte en rand på våra kläder.
Det blev räklunch. Alvar älskar räkor. Han har ätit dåligt sedan vi lämnade Stenstorp. Men idag åt han alla räkor han hann pressa in i munnen.
Vi hittade även en liten lekplats. Han behöver leka av sig då och då. Man vill ju gärna ha en glad kille.
Igår kom Pappan! Härliga värld! Vi tog en lång promenad tillsammans….
Idag blir det utflykt. Vi ska åka och kolla på båtar. Alvar gillar båtar.
För någon vecka såg jag ett inslag på nyheterna om en brittisk plastkirurg som hade vunnit något pris. Han hade forskat och kommit fram till vilken sorts ölglas som orsakade minst skada om man slog någon med det i huvudet/ansiktet. De flesta pubar i Storbritannien hade bytt till det glaset. I Sverige använder de flesta uteställen fortfarande de farliga glasen.
För visst är det väl så? Att det är glasen som är farliga? Det är väl självklart är det så att det är där problemet ligger. Farliga glas gör elaka saker mot oskyldiga människor
Jag har lite att göra. Alvar sover. Jag kunde inte sova. Galet, men sant. Jag satte mig i soffan med datorn i knät och funderade. Det är festival i Kiruna nu. Vimmelbilder kanske är skoj att kolla på? Jag vet att det regnade igår – och att det är kallt.
Vimmelbilderna. Inte en människa jag känner igen. Det var inte ens ett år sedan jag flyttade. Så kom jag ihåg förra årets festival. Jag var ute på torsdagen med några vänner, jag kände knappt någon! Jag fick hänga på mina vänner… Som kände folk. Slutsatsen är: Jag känner ingen i Kiruna heller.
Kanske är jag världens mest asociala människa. Jag vill bara vara med min man. Hoho.. Så kul är jag.
You are currently browsing the Mimosan blog archives for juni, 2008.
 | Anna G på Vänta vänta vänta. |
 | Lina på Skräck. |
 | mimosan på Socialt liv. |
| Anna G på Socialt liv. |
| mimosan på Total utmattning. |
| mimosan på Socialt liv. |
