En liten tjej!

Igår klockan 13.28 kom det ut en liten liten tjej ur min mage. En Astrid är här!

Jag anade att jag inte skulle stanna länge på BB. Hela sjukhuset luktar ju kokt fisk. Det är ju så äckligt! Tråkigt och hemskt. Vi är hemma nu.

Nu börjar nästa kamp. Amningen.

In och ut – igen.

Igår kände jag att det var på riktigt. Värkarna började klockan fyra. Vi bestämde att Alvar skulle sova hos Farmor. Klockan elva åkte vi in till förlossningen. Helvetes ont hade jag. Helvetes. Jag bad direkt om smärtlindring av vilken jävla sort som helst. Det tog 3 och en halv timme innan jag fick morfin. Då hade jag grinat flera skvättar av smärta.

Värkar hela natten, det plus att barnet konstant stångar mig i bäckenet gjorde att jag inte sovit något under natten – trots morfinet. Jo, de föreslog att jag skulle prova lustgas. Jag hatade lustgasen förra gången, men jag provade i alla fall och började såklart kräkas. Aldrig mer.

Vid 2 tiden var jag öppen 3 cm och där stannade det. Trots värkar, trots stångningarna.

Halv tio åkte vi hem. Med mig hem hade jag en citodon och en bricanyltablett. Sova.

Alvar är kvar hos Farmor. Jag har inga värkar, men kan knappt röra mig för smärtan mellan benen.

Det är inte underbart att vara gravid.

Är det här trots?

Jag är ingen förespråkare av fri uppfostran. Jag gillar till och med ordet uppfostra. Jag tar min uppgift på fullt Alvar. Det är jag och Alvars pappa som är huvuduppfostrarna, det är vi som skall forma honom till en fungerande människa, det är vi som ska se till att han blir en bra person, en lycklig kille. En kille som respekterar andra, som har självrespekt och som tycker om sig själv.

Hittills kan jag väl inte säga att det har varit någon kamp direkt. Han har oftast velat samma saker som vi, precis som Miloo verkar vilja.

Nu börjar ett humör komma fram. En vilja att prova vad som händer om man inte gör som mamma och pappa säger, om man gör precis tvärt om… Vad händer då? Han provar att boxas lite, inte hårt, men han provar, han försöker göra det svårt för oss att ta på honom kläderna.. Skrika i trapphuset, inte hålla handen när vi går över gatan… Smågrejer.

Vi håller stenhårt på våra regler! Vi har alltid en enad front. Ibland känner jag mig löjligt hård, men det känns som om det är nu eller aldrig.

Jag har ungefär 0 i tålamod nu. Det är inte roligt att jävlas med den här mamman nu. Repressalierna blir hårda.

Tur att jag får en kram ibland… Annars hade jag nog befarat att jag var för hård.

Det kanske är det här som är trotsåldern? Förmodligen.

Fasiken vad taskigt.

Jag har registrerat mig på kanske tusen familjecommunitys. Där har jag registerat min graviditet för att få läsa om vad som händer med min kropp och med bebisen under de veckorna den är i magen. Nu när jag loggar in står det: Nyfödd, eller något liknande. Graviditeten är finns i alla fall inte kvar. Nu ska alltså bebisen vara ute… Varför är den inte det?

Vi har varit 4 gravida mammor på Alvars förskola. 2 har fått. Den 3:e ska inte ha förrän i november, men hon får säkert före mig hon också. En fick igår, jag tror att hon skulle fått senare än jag egentligen.

Det är lite tokigt att jag är så besatt.

Regn.

Det regnar ute. Det spelar ju inte så stor roll för mig som alltid är inne, men, världen är ju snyggare om solen skiner.

Jag ska alldeles strax hämta Alvar från Förskolan. De har varit ute idag, i alla fall på förmiddagen. Alvar har fått ärva en gummijacka av Twiggy, en som är fleecefodrad. Den är verkligen jättebra! Jag har beställt en overall i samma stil. Hoppas att den är bra den med.

Det regnar mycket här nere. Det är inte snö så länge. Det ställs andra krav på kläderna än vad det gjorde i Kiruna. Vi har ett problem. Skor. Vad ska man köpa för skor till ungen? Är GoreTex det bästa valet? Viking? Roger känner sig lite oldschool och vill köpa Kavatstövlar i skinn och gummi. Jag har ingen aning. De är dyra – barnskorna. Viking går på 800:-. Som jag har berättat förut har jag en viss besatthet av att ha varma och torra fötter. Jag vill gärna applicera den på Alvar också. Jag vill att han alltid ska vara varm och torr om fötterna.

Jag pratade med Martin på Förskolan idag, tänkte höra lite vad han tycker. Han var inte helt såld på GoreTexskorna eftersom de inte får torkas i torkskåp. Han föreslog att vi kanske skulle köpa 2 par, så han kan byta när han blir blöt.

Han fick ärva ett par Eccokängor med GoreTexmembran i av Twiggy. De är lite för precisa i storlek, men de får funka tills vi vet vad vi ska köpa.

Nepp. Nu är det dags att hämta busen!

+1

Alla mina inlägg kommer att heta så framöver. +1, +2, +3.

Jag var inte den som skulle gå över tiden! NEJ det var jag inte. Alvar kom tio dagar innan BF. 2:an ska inte komma senare heller! Vad är det för en unge i min mage egentligen. Jag har redan bestämt att h*n inte får några julklappar i år. Hade h*n kommit ut innan BF hade h*n fått bonusjulklappar!

Less är bara förnamnet.

Inget bråk trots allt.

Vi går här hemma och bara väntar… vi kan låtsas att vi inte gör det – att vi faktiskt lever under tiden, men, allvarligt, vi bara väntar.

Vi har inte så avancerade nöjen. Vi gillar att promenera, att åka på små bilutflykter, gå och fika… Nu klarar jag inget. Knappt ens fika. Det är enormt tråkigt. Roger har tagit över fler och fler av mina uppgifter och har massor att göra. Jag gör mitt bästa, men ibland orkar jag bara ligga i soffan och jämra mig.

Roger och jag har båda tänkt tanken – vi bråkar aldrig! Vi snäser inte ens åt varandra. Ändå är vi så trötta, trötta på att jag har ont, på att jag är konstant trött… Roger är orolig för mig, han tar hand om mig hela tiden, muntrar upp mig när jag blir extra less och ledsen. Sedan får jag försöka muntra upp honom. Det funkar av någon anledning.

Vår vecka är nu en rad tvprogram. Måndag: CSI, tisdag: House, onsdag: Grey’s Anatomy…. Det är lite tragiskt, men det är förhoppningsvis inte så länge kvar.

Jag vill promenera med Miloo! Jag vill tvätta i tvättstugan! Jag vill laga mat som tar längre än en kvart att tillaga, jag vill putsa fönstren, jag vill göra en hel del tråkiga grejer, jag längtar som fasiken efter tristvardagen!

Bebis!! Kom ut nuuuuuu!

Kärlek.

Det började med mig. Jag la mig i sängen och vilade. Efter en stund kom Roger och så kom Alvar. En lång stund lekte Alvar med sina bilar mellan oss. Sedan hände något som inte hänt på länge… Miloo kom och ville ha kärlek! Så hon hoppade upp i sängen hon också, låg bredvid Alvar mellan mig och Roger. Hon var till och med lite nyfiken på Alvars leksaker. Så låg vi i sängen i säkert en timme. Det var alldeles härligt.

Alvar har lekt bredvid oss hela eftermiddagen. Han brukar oftast leka i sitt rum. Men idag ville han vara nära.

BFdagen.

Dagarna passerar ändå. Fast inte bebisen vill komma ut. Idag är det BFdagen, men bebis vill nog stanna i min mage några dagar till.

Det fortsätter att göra ont, men jag har inga regelbundna värkar. Så – nej, den kommer nog inte ut i dag heller.

Fortfarande hemma…

Jag har haft ont hela natten. Vaknat, haft värkar, somnat, vaknat… Så har det hållit på.

Tålamodet är inte direkt på topp idag. Alvar är superbusig och vill köra bil på mig. Jag vill bara vara ifred. Jag försöker att hålla mig uppe så länge det går. Farmor ska köra Alvar till Föris . Det är fotografering idag, så Alvar springer fortfarande omkring utan kläder så finkläderna inte ska bli smutsiga.

Roger tar en semesterdag idag. Nu har jag i alla fall haft ont sedan igår halv ett ungefär, det har aldrig slutat. Det känns lite lovande.