Sego Segén.

Förra veckan ringde jag till psyk eftersom mina tabletter började ta slut. Har jag fått något recept ännu? Neeej. I Kiruna skickades recepten direkt, elektroniskt, till Apoteken, men här? Neeej, här ska man skicka med snigelpost, helt B-post verkar det som. Jag har fått halvera dosen nu för att tabletterna skulle räcka… Imorgon har jag inga.

Jag var dessutom ute i god tid och ringde, ringde och ringde och ringde, men jag fick aldrig tag på min kontaktperson. Till slut fick jag ringa till en annan människa och nu sitter jag här…. Tablettlös.

Men inse.

Wanja Lundby -Wedin. Hennes trovärdighet måste ju vara nere på noll eller mindre. Att hon skulle leda LO ger mig lite besk smak i munnen. Lars Törnman säger idag att hon måse avgå, annars riskerar socialdemokraterna (&co) att förlora valet. Jag håller med. Jag fnissar liten är jag ser intervjuer med henne… tänker att nu har du nog gjort bort dig en gång för mycket.

Alla turer med fallskärmar hit och bonusar dit berör mig fortfarande, men jag har slutat bli förbannad. Vi lever i en orättvis värld där profiten är viktigast, den som tror något annat är dum. Om inte informationen om bonusarna/fallskärmarna hade kommit ut i media hade ju de berörda personerna och dess gelikar aldrig erkänt. De skulle tackat och tagit emot de enorma summor de blivit lovade. Alla vill ha mer! Hur mycket pengar de än har verkar de bara vilja ha mer och mer… Det måste vara någon slags sjukdom.

Sovmorgon eller PMS.

Jag skulle just haspla ur mig att sovmorgon ger mig dåligt humör. I morse har vi sovit tills tio över åtta! Jag vet inte när jag sov så länge senast. Dessutom har inte Astrid ätit på natten så jag borde vara väldigt utvilad och på väldigt bra humör… Varför är jag inte det då? Jag satt här och spekulerade i om min kropp måste piskas till sin egen lycka, sömnbrist och fullt schema gör Åsan glad och pigg… Är det verkligen så?

Neeej, såklart inte! Jag har ju PMS! Det är därför jag sitter här, i mitt tysta och lugna arbetsrum… Ett barn sover, det andra leker tyst i sitt rum, solen skiner utanför fönstret och det är närmare 10 grader varmt… och jag är FÖRBANNAD, eller i alla fall irriterad som tusan. Men, så är det ju PMStider… Jag älskar verkligen att vara kvinna.

Öppna Förskolan.

Igår kom min granne upp med en inbjudan till ett Meandiparty hos henne. När hon ändå var här frågade hon om vi ville hänga med till Öppna Förskolan idag. Det ville vi. Idag av alla dagar, när vi hade en tid att passa, skulle de små gnottarna sova länge. Klockan 8 fick jag väcka de små liven så de hann äta något innan vi skulle gå.

Det var fullt på Ö.F idag. Jäääättemånga barn, jättemånga mammor och en pappa.

Jag träffade en tjej från Svappavaara. Roligt. Jag blev alldeles glad av det. Arvid & Tages mamma var också där, så jag hade många att prata med idag. Astrid var inte minst heller, en bebis som bara var 3 veckor var där. Jag har redan glömt hur det var att ha en sådan liten liten spädis. Astrid blir 5 månader idag. 5 månader! Hon är ju redan en stor tjej.

Alvar försöker få ordning på sitt kisseri. Att bli blöjfri är kanske inte lätt, att bli blöjfri när man har föräldrar med smuts och kladdäckel är inte lättare direkt. Att vara mamma till en liten kille som försöker lära sig när det är dags att kissa är inte lätt när man blir irriterad av kiss på golvet…  Jag försöker skärpa mig.

FULT!

När vi kom hem idag slogs jag av hur fult det är hemma hos oss. Inget passar, allt är köpt och ordnat efter en annan bostad någon annanstans. Mattan i hallen är för kort, möblerna i vardagsrummet passar inte i rummet eller med varandra. Köksbordet är för litet, stolarna är omaka och fula. Vi har fula tapeter med en massa borrhål som tidigare hyresgäster har gjort.

Fuuuult. Jag blir less. Jag vill inte ha ett ”Sköna Hem”hem, men fan. Lite finare kan det få vara.

Och hunden…

Miloo har börjat löpa. Jag är lite rädd. Hon har blivit galnare och galnare för varje löp. Hur galen ska hon bli den här gången?

Äntligen lördag!!

Hela veckan längtar vi efter denna dag. Den har extremt höga förväntningar på sig. Allt vi inte hunnit under veckan ska hinnas med idag plus alla de vanliga lördagsgrejerna, kramas, slappa, laga/äta god mat… Det blir fullt upp.

Barnen har jobbat skift i natt. Astrid har ätit, Alvar drömt mardrömmar, Astrid har tappat nappen och ätit igen, Alvar har skrikit efter välling och vandrat fram och tillbaka mellan sin säng och vår. Roger och jag är milt sagt mosiga i både kropp och själ. Hade det varit så här varje natt hade jag varit knäckt. Nu får jag ju sova i alla fall någon natt i veckan.

Det känns inte hållbart att Astrid ska äta så ofta på natten. Vi får nog öka mängden matmat och dra ner lite på ersättningen. Hon fick gröt till frukost idag…

Att Alvar vill ha välling (och ibland får det, beroende på hur utmattade Roger och jag är) känns riktigt dåligt. Han har kommit in i en period när han knappt har tid att äta och det resulterar i att han vill ha flaskor med välling, nyponsoppa eller drickyoghurt, sött och rinnande ska det vara – så snabba kolhydrater som möjligt. Inte inte inte bra. Idag börjar uppstyrningen av det. Jag har redan begränsat nyponsoppeintaget till en gång om dagen, nu ska vällingransonen minskas.

Pust, jag vill sova…

Kräks!!

Astrid har sina kräksorgier! Rätt var det är kommer det en kaskad. Och efter en stund en till… och en till… Jag vet att det knappast är någon idé att byta kläder på henne eftersom hon kräkts ner de nya efter 2 minuter. Idag hann jag precis kränga på henne en ny body när hon med ett leende på läpparna kräks en pöl igen! Hela hon luktar kräks, hela jag, en samling kräkiga haddukar ligger utspridda i lägenheten. Uäk!

Jo, jag väntar ett bra tag efter att hon har ätit innan jag låter henne ligga och sprattla på golvet, innan jag byter blöja eller gör något annat som kan förklara kräkningarna. Uäk!

Tävling.

Läste Pippis blogg. Hon länkade till en tävling, jag kikade in och vill också vinna!

Jag har funderat på ett sådant smycke sedan Astrid kom, men, jag köper sällan smycken så det har inte blivit av.

Motvikt.

Jag tänkte försöka bräcka Sofie. Hon bakar ofta de mest fantastiska kakor. Jag har aldrig smakat, men när hon beskriver dem brukar det låta gudomligt.

Idag har jag bakat en kladdkaka med marshmallows, choklabitar och kolasås… Huga! Den blev så mäktig att det knappt går att äta den. Nej, jag måste nog acceptera att jag aldrig kan komma upp i Sofies klass…