Mors dag.

Jag är någons mamma – jag är till och med dubbelmamma. Idag är det min och alla andra mammors dag. Jag tycker att vi är värda att firas, egentligen varje dag, eller åtminstone en gång i veckan.

När min mamma var här berättade hon att hon inte velat ha barn men att hon och pappa till slut kommit överrens om att försöka. Så kom jag och min lillasyster till. ”Och då började en livslång oro” – sa min mamma helt odramatiskt. Barnen är det absolut bästa i mitt liv. Jag älskar dem över allt annat och jag skulle dö för dem utan att tveka. Jag förstår min mammas ord. Varken min syster eller jag har gjort hennes liv lättare. Vi har nog gett henne en hel del gråa hår.

Jag har inte riktigt insett hur mycket hon oroar sig för oss. Jag förstår nog inte vilken sorg det varit för henne att Kicki och jag inte har haft någon kontakt. Jag börjar förstå det. När jag var yngre var min mamma min kompis. Ju äldre jag blir desto mer förståelse får jag för henne, för hennes mammaroll.

Att vara mamma är en enorm glädje, ett gigantiskt ansvar och en livslång oro.

Tidig morgon.

Igår gjorde Roger det, idag är det min tur. Astrid vaknade kvart över fem igår – samma tid idag.Vi har ätit och jag har försökt lägga henne igen, utan lycka. Nu ligger hon och gnäller nere på golvet… Jag vet inte om hon tycker att jag ska leka med henne där på golvet… Om hon tror det misstar hon sig kan jag berätta. Min leklust är inte den största när jag stigit upp tjugo över fem.

Skyddad: Känna efter.

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Nu var det dags.

Efter utflykten i skogen behövde Alvar bad. När han badat färdigt och jag skulle torka honom märkte jag en del röda pluppar på hans rygg… En i pannan också, på benet, en på armen. Nu tror jag att vattkopporna är här. Han verkar inte direkt störd av dem. Igår när han skulle sova klagade han på att det kliade i håret. Idag tittade jag efter och jomenvisst, en sönderkliad plupp mitt på huvudet.

Nu får vi se när Astrid blir prickig, och jag.

Vi har en härlig vecka framför oss.

Hushållsnära tjänster.

Jag har gjort det! Jag har banne mig gjort det och det känns såååååå befriande. Jag har bokat flyttstädning! Jajamensan – det har jag. Jag började prata med Roger om det igår. Om det inte kostar en förmögenhet är det värt det.

Med bidraget man får från Staten blir det 1000:- för vår lägenhet. Då ingår allt! Det känns fantastiskt skönt måste jag erkänna. Jag behöver inte göra någonting. Inte putsa fönstren, inte rengöra ugnen, inte städa under badkaret, inte torka ovanpå köksskåpen. Ojojoj! En enorm tyngd lyftes från mina axlar.

Björnö.

Idag har Alvar uflyktsdag på Björnö.  Idag regnar det ju typiskt nog. Men det var rätt bra eftersom jag köpte ReimaTecbrallor till Alvar igår… Nu får han ju prova om de är så bra som jag hoppas. Astrid, Miloo och jag tog en promenad i skogen när vi ändå var där. Jaa, skogen är härlig även när det regnar. Astrid satt i Baby Björn och det började rätt snart värka i mina axlar… En ny sele får nog införskaffas till Rogers stora förtret.

Heeela dagen ska Alvar vara ute. De hade byggt fina regnskydd i en liten glänta, det såg riktigt mysigt ut. Jag anar att jag kommer att hämta en riktigt trött kille klockan två.

Väder.

Roger hann precis komma hem innan det började regna. Det ösregnar! Det tokregnar. Nyss studsade dropparna på biltaket. Det blåser från sidan. Jag är nästan sugen på att gå ut. Ända sedan jag var liten har jag älskat väder. Busväder. Hård blåst, snöstorm, åska, ösregn… Jag kan tycka att det är lite tråkigt med solsken och vindstilla i längden.

Jag tyckte att det var en jättevarm sommar förra året. Jag kommer bara ihåg att jag alltid svettades och till och med var tvungen att ha linne på mig trots att mina överarmar är allt annat än estetiskt tilltalande. Men det regnade massor förra året. Det kommer jag ihåg bara för att böndernas skördar drunknade. Vetet låg ner längs marken av allt regn, det var omöjligt att få upp den och den hade säkert möglat där nere ändå…  Men jag kommer inte ihåg att det regnade på mig.

Jag älskar att åka bil när det ösregnar. Bil på natten, blöt svart asfalt, gula lampor och ösregn. Det är helt fantastiskt. Det kan vara en av de bästa grejerna. Jag hoppas att vi åker på bilsemester till sommaren.

När jag var liten hade vi stuga i Slagnäs. Jag tror det ligger 30 mil från Kiruna. Mina föräldrar åkte nästan alltid på natten och Kicki och jag låg och sov i bilen (det var på den tiden när det inte fanns barnstolar i bilarna)(jag är svingammal). Jag kommer ihåg lukten av blöt sommarnattsluft som strömmade in i den varma bilen när mamma och pappa stannade och gick ut. Det är ett starkt och fint minne.

Jag kan bli sjuk av hemlängtan när jag tänker på -25 grader, mörkblå himmel, norrsken och knarrande snö under fötterna. Jag börjar grina när jag tänker på vind som blåser igenom tallkronor eller små kluckande vågor mot en båtakter…

Jag har en rätt romantisk syn på väder.

En gammal hund.

Jag vägrar att inse att Miloo börjar bli gammal. Jag vägrar inse att hon förmodligen inte kommer att finnas under resten av mitt liv. Bara tanken på det skrämmer mig ofantligt. Miloo har funnits med i hela mitt vuxna liv(jag blev vuxen rätt sent).

I söndags var vi på skogspromenad. Det blev en del springande för Miloo och en rätt lång promenad. Igår haltade hon på ett framben. Så har det varit i några år. När hon anstränger sig för mycket haltar hon dagen efter.

När Roger skulle gå ut med henne på söndag kväll var hon så stel så stel, hon vägrade nästan följa med. Hon linkade motvilligt ner för trappan och ville inte gå mer än nödvändigt. Det är lite sorgligt att se.

Ostadigt.

När vi vaknade (10 över 6)(tack Astrid!) var det strålande solsken och jag tänkte att det nog skulle bli kortbyxor för Alvar idag. Men medan vi åt frukost mörknade himlen och det började blåsa oroväckande mycket. Regn tänkte jag, langa fram regnskyddet till vagnen och sätta på Alvar överdragsbyxor. Medan vi gjorde oss färdiga sken solen igen… Det blev jeans idag. Han har ju stövlar och galonkläder på förskolan.

Astrid, Miloo och jag kom både fram och tillbaka utan att bli blöta.

Det blåser fortfarande och molnen ser hotfullt mörka ut. Kanske blir det bilhämtning i eftermiddag.

Reklamens effekt.

Jag har sett reklam för en ny hudvårdsserie på Apoteket, Natuvive. Den är fin och… tilltalande. Jag gick på den. Idag köpte jag en ansiktscreme… Min gamla var ju slut, så det var dags att köpa en ny ändå. Men nu blev det den här, bara för reklamen, eller lite för den goda doften!